Aj!

Igår gick jag runt och var glad och nöjd över att ha sovit bra flera nätter i sträck. Underbart. Dags att prova med den ”snälla” fosfatbindaren som stod i sitt rör på köksbänken. Vis av tidigare erfarenheter startade jag med en kvarts tablett och hoppades att den inte skulle ge mig en sömnlös natt som kalciumcitratet. Nej då, det här var en annan variant. Jag fick ont i magen direkt, den blev som en uppblåst ballong och jag blev tvungen att släppa ut skärpet två hål. Det värsta var över på någon timme, men sedan vaknade jag då och då på natten av att det värkte i magen. Jag är trött på det här. Jag vill byta mage med någon annan. Går det inte att transplantera? Än är det i alla fall inte så här illa…

Den sista dikten

Jag har drömt så starkt om dig
så långt har jag gått, så mycket har jag talat
och så starkt har jag älskat din skugga
att för mig är den allt som återstår av dig
för mig återstår bara att vara en skugga bland skuggorna
hundra gånger mer skugga än själva skuggan
att vara en skugga som kommer och går
i ditt solfyllda liv

Robert Desnos: Le dernier poème (min övers.)

Robert Desnos var en fransk poet som bl a var aktiv i motståndsrörelsen under andra världskriget. Han avled i koncentrationsläger några veckor efter de allierades seger. Hans hustru var kvar i Paris.