Svenska Dagbladet rapporterar idag att Daniel Westling är tillbaka efter sin njurtransplantation. Han närvarade på en middag med Sydkoreas president. Utan att behöva bekymra sig om kalium- och fosfatintag, hoppas jag.
SvD har också publicerat en artikelserie om njurtransplantationer idag:
Mikael Hugosson får en njure av sin mamma. Operationen beskrivs i detalj.
Roland Claesson har levt med sin transplanterade njure i 38 (!) år.
Karin Berggren donerade en njure till sin make.
Birgitta Jakobsson var den första i Sverige som fick en njure av en god vän.
Kategorier: Om transplantationer i media
Egentligen är det bara mina vänner jag saknar sedan jag flyttade från Stockholm. Samt någon enstaka gång utbudet av restauranger, utställningar, butiker – och choklad. Här kommer några tips till hågade chokladturister:
- Xoko vid S:t Eriksplan har desserter, praliner mm av högsta kvalitet. Tack Lotta för att du bjöd mig på efterrätt där!
- Den klassiska restaurangen Akkurat vid Slussen har som vanligt god mat med musslor som specialitet, stort utbud av öl, whisky och rom (fast inte just nu eftersom de bygger om under en månad framåt) och mycket god chokladtryffel.
- Chokladfabriken på Södermalm är fantastisk och erbjuder många egentillverkade skapelser i choklad. Man kan tillbringa mycket tid där när det regnar ute, med varm choklad och en bra bok.

Kategorier: Semester · Övrigt
Apoteket hade som vanligt vänligheten att köra ut ett par lådor med dialysvätska till en Stockholmsadress så att jag skulle kunna åka på semester även i år. Det var skönt att byta miljö ett tag, återse Stockholmsmiljöerna och träffa vänner.
I år lyckades jag dessutom hitta kreativa lösningar för eftermiddagsbytet i stort sett varje dag. När det var soligt ute gick det bra att byta utomhus, när det regnade hade jag snälla vänner med bostad eller tjänsterum på rätt ställe som upplät en stol till mig. Tyvärr gick det inte så bra att värma påsen genom att sitta på den eller lägga den i solen. Som det står i dialyspärmen är det obehagligt men inte farligt att tappa in kall vätska. Exakt. Efter en stund känns det som om blodet isas i ådrorna, som det brukar heta när man ser skräckfilmer. Det krävs några koppar varmt te eller en stund i solen innan man lämnar vampyrstadiet.
På bilden nedan har jag hängt påsen i ett träd på Moderna museet/Arkitekturmuseums uteservering. Om någon hade undrat hade jag naturligtvis förklarat att det rörde sig om en installation (som vill synliggöra den sjuka människans utsatthet i ett hårdnande samhällsklimat). Vem vet, jag kanske till och med hade blivit erbjuden att göra en separatutställning på museet. I rummet intill Clay Ketters stora väggtavlor med utplattade dockskåp.

När jag bytte i en park på Djurgården hade jag inte tänkt ut någon förklaring. Jag nöjde mig med att stirra tillbaka på några förbipasserande som stirrade. ”Har du aldrig sett en människa byta dialysvätska förr?” kändes inte som en tillräckligt dräpande kommentar.

Kategorier: Påsdialys · Semester